Bränt trä fasad

Med yakisugi får du en väderbeständig och robust fasadbeklädnad till ditt hus. Den uråldriga japanska metoden att bränna trä har blivit mer och mer populär i Europa på senare år. Förutom vackert utseende ger det också en i det närmaste underhållsfri husbeklädnad som håller nästan hur länge som helst. Motståndskraften är stor mot såväl fukt som brand och utseendet blir bara vackrare med åren.

Genom att bränna träet blir det tätare och håller bättre. Beroende på hur hårt det bränns framträder också träets egen struktur på olika sätt vilket förstås kan skilja sig lite åt beroende på vilka träslag som används. I Japan används traditionellt cederträ vilket också framgår av namnet. Yaki betyder bränd och sugi betyder ceder. Tillgången på ceder är dock inte så stor i våra nordiska länder men som tur är går det utmärkt att använda den här metoden för att få en bränd träfasad av exempelvis furu eller gran för att slippa importera något mer exotiskt.

Det kan låta lite udda att en fasad av bränt trä har bättre brandskydd, men faktum är att själva metoden faktiskt har använts just som brandskydd. Förkolnat trä har inte alls samma tendens att fatta eld vilket gör att det är mycket tryggt att bo i ett hus som har denna typ av förkolnad träpanel som fasad.

Vacker fasad med Shou Sugi Ban från Japan

En fasad av bränt trä åldras vackert. Vartefter åren går flagnar ytskikten av lite och färgen ljusnar. Hur fort det går varierar mycket beroende på var huset är beläget, vilket klimat som råder just där och vilka val som gjorts gällande träslag och brännprocess. Det går också att förlänga själva åldringsprocessen för den som vill genom efterhandling av olika slag.

I Japan finns ett gammalt tempel från sjuhundratalet som har en fasad av bränt trä. Detta tempel är faktiskt världens äldsta existerande träbyggnad och det säger en hel del om vilken hållbarhet den här typen av behandling ger och varför det är så otroligt bra som fasadbeklädnad. Att bränna träet är en form av naturlig påverkan som förbättrar hållbarheten, på sätt och vis motsvarar det hur gammal drivved kan ha förändrats efter att i många år slipats av salt och vatten. Faktum är att just drivved lär ha varit det som en gång gjorde att japanska snickare började försöka hitta nya metoder för att hållbarhetsbehandla trä till husbyggen. Detta ledde då så småningom fram till metoden med bränt trä. Vatten eller eld, båda kan härda och försköna träets egenskaper och utseende på ett sätt som människan inte kan efterlikna med färg eller andra behandlingar.

Det kallas ibland vildmarksromantik det här robusta och väderbitna utseendet. Men parallellt med dess estetiska fördelar finns alltså många praktiska vinster med fasad av bränt trä. Underhållsfritt och miljövänligt. Motståndskraftigt mot yttre påverkan och med den där härliga känslan av beständighet, av människans uråldriga relation till eld och trä med allt vad det innebär.

Tekniken är uråldrig och väl beprövad och har fått ett välförtjänt uppsving här i Europa på senare år. Ibland ser man begreppet Yakiita som är något av ett samlingsbegrepp för träslag som kan behandlas på detta sätt. Olika träslag ger lite olika egenskaper och utseende och det finns också en del möjligheter till efterbehandling som borstning eller strykning med linolja för den som vill.

Förkolnat trä som väderbeständig träfasad

Termen shou sugi ban är den benämning som främst används i väst. På japanska heter det yasisugi. Varför det ändrats är väl inte helt klarlagt men det finns en teori om ett lite slarvigt tecknat japanskt tecken som ledde till annorlunda uttal till något som därefter blivit det begrepp som fastnat internationellt. Men det rör sig alltså om samma uråldriga teknik som idag faktiskt används över hela världen. Träet bränns med mycket hög temperatur så det förkolnar på ytan. Ibland borstas det efteråt på ett sådant sätt att det översta lagret med bränt trä tas bort. Resultatet blir ett tätare trä med mycket stor motståndskraft och som dessutom blir tilltalande rent estetiskt. Att det är i det närmaste underhållsfritt och håller nästan hur länge som helst är andra viktiga fördelar. Gammal japansk filosofi lyfter ofta fram hur positivt det kan vara med åldrande; att skavanker och slitage lyfter fram det vackraste och precis så är det med shou sugi ban. Träet förändras och förskönas. Det får mer personlighet med tiden. Den som investerar i den här typen av bränd husfasad kan se fram emot många års problemfritt liv utan behov av krävande underhållsarbeten och en fasad som bara blir vackrare med tiden.

Yakisugi ceder

Yakisugi betyder ju bränd ceder eftersom japanerna ursprungligen använde just ceder för den här typen av eldbehandling. Detta träslag är alltså extremt beprövat i sammanhanget och eftersom det redan i sig själv har mycket stor motståndskraft mot exempelvis larver och fukt är det egenskaper som förstärks när ytan bränns på detta sätt.

Bränd furu

Furu eller kärnfuru är mycket lämpligt till fasadbeklädnad och behandling med shou sugi ban gör det dessutom motståndskraftigt mot brand genom den förtätande effekten. Brända träfasader av furu har precis som andra träslag en mycket lång livslängd och god motståndskraft mot fukt och brand genom sin täta yta.

Förkolnad sibirisk lärk

Ett träslag från Sibirien är naturligtvis härdat i sig själv. Den sibiriska vintern är inte att leka med och sibirisk lärk som växer där kan bli mycket stor och mäktig. Träslaget är mycket lämpligt för brända fasader och timmer behandlat med shou sugi ban är bland det vackraste som finns i fasadväg.

Shou Sugi Ban gran

Gran är lite mjukare och har inte riktigt samma täthet som en del andra träslag men det går ändå utmärkt att använda gran för shou sugi ban. Träets hållbarhet förbättras och det går utmärkt att borsta ytan så kvistar och årsringar framträder. Eventuell behandling med linolja ger lite mattare och mörkare intryck.

Accoya

Accoya fungerar mycket väl för shou sugi ban. Träslaget är besläktat med furu och ett bra miljövänligt alternativ som odlas i snabbväxande förnyelsebara skogar, något som säkert gör det extra intressant för alla som intresserar sig för klimat och miljö. Accoya är giftfritt och mycket lämpligt för utomhusbruk med sin stora formstabilitet.

Behöver råd?

Hittar du inte rätt dimensioner?

Vad kostar det med bränd träfasad?

Det är svårt att sätta exakta prislappar på en fasad som blivit behandlad med eld på detta vis eftersom det är så många faktorer som påverkar. Vilket träslag föredras, hurdan brännprocess och vilket utseende som valts påverkar självklart husets storlek och beskaffenhet. Var huset ligger rent geografiskt kan också i vissa fall påverka slutpriset inför ditt köp av olika skäl. Alla dessa faktorer är lämpligast att ta upp vid ett besök på plats med efterföljande offert från den som ska utföra jobbet. Tänk dock på att en offert då bara handlar om vad det kan kosta att få den här typen av bränd panel på plats. Den säger egentligen inget alls om vilket pris det blir på sikt. Som tidigare beskrivits gör ju denna metod att träet blir otroligt tåligt och i princip underhållsfritt. Det sparar alltså massor med pengar över tid eftersom det inte behövs några ommålningar eller andra behandlingar med allt vad det innebär av arbetstid och materialkostnad.

En fasad behandlad med shou sugi ban teknik är därför väldigt prisvärd över tid och dessutom något av det vackraste som går att få. Väder och vind sköter om ytskiktet och ger det så småningom ett naturligt åldrande, en patina skapad av naturen själv. Färgen ljusnar ofta successivt och kan med tiden bli vackert silvergrå, vilket är en förvandling som inga ommålningar i världen kan efterlikna. Naturen är den bästa konstnären och med en bränd fasad av denna typ får huset en alldeles egen karaktär med koppling till naturen historien.

Om oss

Degmeda erbjuder traditionella och tidlösa tjänster och produkter för Shou Sugi Ban, bränt trä. Med den antika tekniken i ryggen har vi specialiserat oss på el-behandling av trä, alltid i nära samarbete med våra klienter som alla är ute efter en unik, originell design. För att kunna erbjuda trivsamma miljöer till både ditt hem och dina omgivningar – såsom, ytterpanel, staket eller trall – har vi bemästrat den traditionellt japanska förkolningstekniken, yakisugi.

Kontaktinformation

Degmeda UAB
Organisationsnummer: 304895414
VAT-nummer: LT100011842211
Vasario 16-osios g. 32A, LT53216, Garliava, Lietuva
+370 627 36 363
info@degmeda.eu